Mobilerna utvecklas. Den papperstunna skärmen är i sikte, och man förväntar sig den realiserad inom ett till fem år.

Med större bildyta och skarpa detaljer får vi ett verkligt komplement till den naturliga världen, och dagens appar kommer möjligen att framstå som en ren introduktion till en gränslös, kreativ samvaro.

Stadens udda ytor kan snart bli utnyttjade av konstellationer av grupper som bildas för exploatering av dessa stadens biytor. Stadsodling är ett aktuellt exempel. en gren som säkert växer i takt med folks behov av natur, mot det kognitiva i vår vardag. Sedan kommer miniversioner av allt möjligt: kaféer, restauranger, scener, gym, bad, konferenslokaler, hotell, ja, bara fantasin sätter gräns. Man når dessa på småvägar – med cykel. Cykelbanor anläggs till exempel hängande under befintliga trafikleder. Sakta men säkert övergår samhället till mer lokala verksamheter och trafikledernas fordonsflöden ebbar kanske sakta ut, vem vet? Essingeledens ena körriktning som långsträckt park, i en uttorkad trafikränna? Cykeln tar över för kort- och medel-, medan anpassad kollektivtrafik fraktar folk och hoj längre sträckor.

Var ska vi expandera härnäst, var kommer tillväxten? Vi får till slut enskilda revir och en Allmänning. All den kreativitet som blir möjlig kan användas – bland annat – till att anpassa staden till denna gemenskaps nya behov.

Mitt eget konkreta uttryck för denna tanke, är en anslutning för cyklister vid S:t Eriksbron. I den konstruktionens närhet uppstår möjligheter för olika verksamheter.