iPad i T-banan (110516)
Såg en kille med iPad stående i trängslen i vagnen. Det kommer snart att bli trångt, tro mig!
Kategoriarkiv: Mobilen
Dubbla antalet passagerare genom mobilsamtalen
T-banan
Trängseln börjar bli påtaglig i T-banan. Det är snart dubbelt så många i vagnen som de som får finns med, genom alla samtal. Utrymmet räcker snart inte till.
Face-to-face – igen
Face-to-face, igen
Det första som slår blir pekplattans Face-to-face: FTF, efter SMS. Vi vänjer oss, och vill ha mer. Sedan: alla former av möten tar form och snart måste bilisterna välja: att köra eller dö. 17 000 omkom i USA förra året.
Bilen vår rörliga soffa
Bilen som tillflykt?
Som en följd av betongsamhället ville vi ha en skyddad och mysig hörna – det blev förstås, ironiskt nog, med bilens hjälp vi fick den. Ta bort betongen så blir samtidigt privatbilen överflödig. Fyll på med parker och massor av kaféer. Bygg cykelbanor på gator och torg och över tinnar och torn, stans storhet ska upplevas, ”Stolta stad..”. Gör ett campus av hela stan!
Pekplattan blir den nya motorvägen.
Fact-to-face
101203
Efter SMS: FTF – face-to-face
Först kommer handplattan, läsplattan eller vad en får för smeknamn. Över den lär vi oss mötas ansikte-mot-ansikte, med kortfattade ”ansiktsuttryck”, leenden, irritation, ironi, glädje, ilska, ja: allt. Enkelt och tydligt, och, å så skönt… (jämfört med mail och sms). En befrielse för många av oss, vana som vi blivit vid utbyten av tankar utan känslodräkt. Slutet på den den fåfänga jakten på liv och rörelse uttryckt som effektivare varuproduktion, som visade sig vara rätt ihålig. Slutet för den stereotypa idealet uttryckt genom teves alla underhållningsprogram.
Förutsägelse
Blogginlägg i P1:s program Klotet, 1/12:
Hej!
Grundat på vardagliga iakttagelser tror jag följande om de kommande årtiondena:
* Kommunikationen mellan folk, både offentlig och privat övergår i ”dukar” (läsplattorna bara har just anlänt). Samhällslivet flyttar sin tyngdpunkt dit – och alla vill ju vara med i samhället, inte sant?
* Den vardagliga transporten trivialiseras – bilpooler kan sköta ruljansen, med bilar i varje knut, och vem behöver sedan en egen?
* Bygg bekväma cykelbanor som ger vida vyer över vår sköna stad – bygg dem i luften, eller var dem behövs för att utjämna hinder. Tull till tull på femton minuter!
* Inom fem år börjar det allmänna medvetandet om dessa nya möjligheter att ta form. Tror jag, :-). Men rätta mig gärna om jag har fel!101203
I USA lär 17000 omkomma per år (?)…
…därför att de vill både köra bil och umgås över mobilen. I längden håller det inte det, ett val måste till för alla som tydligen är obeslutsamma. Och mobilen vinner säkert, för den utvecklas ju. Medan bilen står stilla.
I USA lär 17000 omkomma per år (?)…
…därför att de vill både köra bil och umgås över mobilen. I längden håller det inte det, ett val måste till för alla som tydligen är obeslutsamma. Och mobilen vinner säkert, för den utvecklas ju. Medan bilen står stilla.
Idé för staden
Eftersom mobilerna gör oss fria med avseende på möten och intryck, och det verkar ju som om detta var i full färd med att utvecklas, utan märkbara begränsningar, så försöker jag dra slutsatser om vad det kommer att betyda för stadsplaneringen.
Min tanke är, att eftersom alla håller på att upptäcka varandra på hundra nya sätt, så är det rimligt att anta att detta beteende och dessa nygamla behov behöver fysiska platser, för att fullfölja det som påbörjas över mobilkommunikationen. Med denna kryptiska mening menar jag, att stadens transportnät måste omplaneras då behovet av lokala centra ökar, när biltrafiken i sin nuvarande form överges. Med en (helst luftburen) cykelbana får alla trafikanter en omedelbar upplevelse, ja, närvaro – jag kallar det friheter. Dit hör:
- kroppslig frihet (cyklandet är en sorts njutning).
- ger frihet åt varandra (tvingade som vi blir att ta hänsyn till medtrafikanten – vilket gått förlorat under bilismens plåtskalstänkande).
- frihet att uppleva staden och naturen.
- frihet att företa sig saker för en lokal publik och/eller en lokal marknad (”lev och gräv där du står”, liksom).
Då tänker jag mig följande:
”Cykelbanor”, alltså obrutna leder med på- och avfarter regelbundet utplacerade. Cykelbanorna ger naturligtvis upphov till ansamlingar av människor. Detta i sin tur bildar underlag för olika tjänster intill banans på- och avfarter. Butiker, caféer, gym och olika, ännu okända verksamheter. Strömmen av folk i upphöjd rörelse blir ett välkommet humanistiskt inslag vår plåtstinna stad. Vidare: aktiva människor trivs bättre med tillvaron än passiva.
Viktiga praktiska förutsättningar är att banorna är släta, isfria och diskret upplysta (klara vinternätter måste få komma till sin rätt). Och planskilda, förstås: det ger de fria vyer som vi så väl behöver, men förlorade tillsammans med savannen för länge sedan. (En urban vandrarkultur ser möjligen dagens ljus).
Testbana:
Låt oss bygga en testbana vid någon förbindelse som redan idag har rätt hög frekvens av cyklister. Anlägg i anslutning till detta några serviceinrättningar, såsom ett kafé och några butiker. Vem vet, kanske blir detta startskottet för en ny stad?
Smarta telefoner
2010-10-20
Fler och fler använder smarta telefoner
När jag åkte hem med t-banan häromdagen lade jag märke till att i varje sittgrupp var ungefär en person upptagen av iPhone eller liknande telefon. Ett tydlig tecken på utvecklingen.