Iakttagelser

Idag hörde jag på radion någon kvinna från Blomsterfrämjandet, som berättade om det stora intresset för ”trädgårdar” i hemmet. Folk glasar in verandor och balkonger och flyttar vardagrummen dit ut, en stor del av året i varje fall, samtidigt som vardagrummen blir trädgårdslika av alla växter. ”Det tar aldrig slut” hävdade hon, apropå försäljningskurvan för stora plantkrukor. ”Folk är väl trötta på betongen”, avslutade hon.

En annan sak:
Igår delades Nobels fysikpris ut. Det gavs för upptäckten av grafen, som är ett fantastiskt material, ett hönsnät av en atoms tjocklek, en ren yta. Det upptäcktes av två forskare av rysk härkomst för bara sex år sedan, och jag tror de är verksamma i England. Att priset ges så snart inpå upptäckten tar jag som ett tecken på betydelsen man tillerkänner den. Materialet förutspås kunna ge bland annat lövtunna skärmar. Helt i linje med mina idéer! Och inte bara för just detta ändamål, ty mina glasklara, smidiga, sega, svajande, rytmiska cykelbanor behöver armering. Hitintills har jag tänkt, att konstruktionen måste vara öppen uppåt, för att den annars blir både för klaustrofobisk och fysiskt tung. Nu tror jag att en konstruktion med hjälp av grafen kommer att kunna göra diametern på tunneln kan göras så stor att instängdheten avvärjs. Och kanske går det att skapa någon slags suflett för sommarhalvåret? (Suflett?? Är jag knäpp, eller?)

Ännu en teknik på gång:
Bredband, 4G, kan visst ge 20-40 megabit per sekund. Det räcker till mycket! Högupplöst video som minst. Om fyra-fem år kommer en teknik som kan göra att flera frekvenser kan användas parallellt. Enligt Telia ligger den framtida övre gränsen vid 500 megabit per sekund.

Och ännu en nyhet:
Videoupplösning, enligt ett annat program jag hörde, som ligger i nivå med ögats upplösning är under testning i Japan. Den har 16 gånger fler pixlar än dagens HD, fyra gånger högre i bredd- respektive höjdvärde. En kuslig bieffekt är att den som ser på denna skärm kan känna svindel från bilderna.

Kombinerar man dessa tre nyheter får man ”duken”: en upplevelse av nästan full närvaro med den man möter. Utöver själva mötet kommer sedan alla andra webbaktiviteter.

Kafékulturen frodas
Idag var det ett program om våra kaféer på radion. Någon kvinna i Göteborg berättade om sin kedja av kaféer, som hon startat i blygsam skala för 25 år sedan, och sedan bara fått att växa. Enligt henne var fikandet som umgängesform en typiskt svensk företeelse. I Sverige möts man ofta på fiket och har ganska djupa samtal med vänner, sa hon. Utomlands är det mer av pubar, och går man på kafé, så är det oftast ensam.

Jag har lagt märke till, att ofta sitter ett par-tre personer och gör något över sina datorer. Ett viktigt varsel.

I Googles
lunchrum möts man, är det tänkt, och som ett bidrag till nya spontana möten är maten utan kostnad för de anställda, en praktisk hjälp på flera sätt. Nya konstellationer uppmuntras när folk träffas och samtalar över maten (reportage i Kobra om Google som arbetsplats).

Detta är väl ingen nyhet i och för sig, men översätt den idén till umgänge över dukar – där du kan vara i vilken miljö som helst – så ser man potentialen för frukbara möten.

Och sedan kan man väl lika gärna börja släppa in intrycken, där man går och står. Lika gärna som att spara på receptiviteten tills man når den egna täppan, alltså.

Jag skulle vilja kalla detta bruk av dukar för att man blir ”geografiskt obunden”. Eller ”jordfri” med ett nyfunnet begrepp. Att vara både frigjord och jordfri, haha! Fånigt.

Det som håller oss samman blir, tydligare än någonsin, våra förbindelser med varandra. Idag skyms dessa av betong och plåt. Vi går nu en lång och slingrig väg för att komma tillbaka till där vi började – i flocken på savannen.

Så privatbilismen försvinner?
Nej, det tror jag inte. Men för de flesta hamnar den på andra plats, när det gäller kommunikation. Många håller förstås fast vid ägandet, fast för majoriteten framstår nog lånebilen som det mest praktiska alternativet.

Vad händer med tunnelbygget ”Förbifart Stockholm”?
Använd kanske schaktmassorna till att bygga en eller ett par snygga pyramider, placerade någonstans i Stockholms periferi? Vilken turistattraktion, och dessutom en (ofrivilligt) vitsig hälsning från ”verklighetens folk”! Tunneln själv blir nog överflödig.

2010-10-20
Fler och fler använder smarta telefoner
När jag åkte hem med t-banan häromdagen lade jag märke till att i varje sittgrupp var ungefär en person upptagen av iPhone eller liknande telefon. Ett tydlig tecken på utvecklingen.

2010-10-25
Cyklandet fortsätter att öka
Cykelverkstäder får mer att göra på vintern. Sätta på dubbdäck, till exempel, enligt ett repotage i DN. Allt fler  väljer att cykla, även året runt.

2010-10-31
Historisk händelse
Bandet Atomic Tom i New York gjorde något historiskt för några dagar sedan! Efter att fått sina instrument stulna, tog de sina iPhoner och ”plockade fram instrument” ur dem, anslöt sig till en högtalare och framförde en låt i tunnelbanan. De visade den för ett par kompisar via Youtube. Efter ett dygn hade två miljoner sett den! Historiskt? Jo, för ingen hade knappat fram instrument i grupp dessförinnan (vad jag vet) och framfört en låt – i tunnelbanan, för att föreviga händelsen med en annan mobil. Och sedan delamed sig till världen! Man kan tänka sig massor av mer eller mindre improviserade möten, spel och rent arbete på liknande manér. Många trodde att det var en reklamgrej från Apple. Men det var fel, för Apple var ovetande. En viktig nyhet, tror jag.

2010-10-31
Värdet av historia
I SVT:s serie ”Svenska hemligheter” gick turen till Norrköping och de underjordiska vattenleder och turbinhall som ligger centralt i stan, men alltså en bit under den. Vi fick följa en elingenör när turbinhallen torrlagts, vilket sker en gång per år. Han bankade  på den stålplatta inne i grottmiljön som var flera meter hög och höll tillbaka själva Östersjön och gjorde det möjligt att besiktiga anläggningen. Han sa att det var en skön tanke att tänka, att någon före honom, ja, för hundra år sedan gjort precis samma arbete och samma kontroller som han nu gjorde. Just det, tänker jag. Så starkt kan man också uppleva historia. Detta behov kommer bara att öka ju mer fria från den fysiska verkligheten som vi blir.

2010-10-31
Spela på puben?
En engagerad spelkonstruktör berättade om sitt arbete och sina visioner. Jag halvsov, det var BBC och engelska. Men jag hann höra att han trodde handplattorna skulle användas för att ta till exempel ett kort spel på puben eller var som helst. Alltså:  mobiliteten var det viktiga. Det tror jag gärna på, tänkte jag och zzzomnade.

2010-11-12
Slukas av eller bruka?
Blir mediet en förmedlare av ande, som anden i flaskan? Eller mer av rymdvarelser: genom mediet kan våra identiteter skifta till den milda grad att att vissa av oss under särskilda omständigheter blir de där utomjordingarna vi alltid fruktat?

2010-11-27
Farligt att leva genom arkadspelen?
All som leker våldslekar under de formbara tonåren kanske kommer ut som tidsinställda bomber, som löser ut när påfrestningarna blir stora under senare perioder i livet, så som de ibland blir. Hoppas inte det.

2010-11-27
Epost och sms ett opersonligt möte?
Kanske det utbredda bruket av sms och epost egentligen stressar oss? Visserligen ”mentalt stimulerande”, men samtidigt opersonligt, utan ansikte. Vi möts utan ansikten. Och hur hälsosamt är det, egentligen? Är denna mentala närvaro men känslomässiga frånvaro baksidan av vår nya, oprövade tid? Uppstår ett underskott av mänsklig närhet? ”Mindfulness” och allt annat i den genren är kanske geschäftet som vuxit upp för att lindra den diffust erfarna bristen på känslomässig närvaro? Kulten kring underhållningartister är kanske kompensation för denna vardagliga, men välkamoflerade brist på närhet, och därmed en kompensation, den med. Vi glömmer genom våra speciella kommunikationsvanor hur folk verkligen är och ser ut, kommer istället hem och låter våra tämligen stereotypa drömmar och önskningar projiceras genom teven, med alla dess underhållningsprogram.

Och naturliga fysiska aktiviteteter som att gå och cykla har som renodlats och uträttas numera i speciella lokaler, inrättade för ändamålet med avancerade apparater.

Blogginlägg i P1:s program Klotet, 1/12:
Hej!
Grundat på vardagliga iakttagelser tror jag följande om de kommande årtiondena:

* Kommunikationen mellan folk, både offentlig och privat övergår i ”dukar” (läsplattorna bara har just anlänt). Samhällslivet flyttar sin tyngdpunkt dit – och alla vill ju vara med i samhället, inte sant?
* Den vardagliga transporten trivialiseras – bilpooler kan sköta ruljansen, med bilar i varje knut, och vem behöver sedan en egen?
* Bygg bekväma cykelbanor som ger vida vyer över vår sköna stad – bygg dem i luften, eller var dem behövs för att utjämna hinder. Tull till tull på femton minuter!
* Inom fem år börjar det allmänna medvetandet om dessa nya möjligheter att ta form. Tror jag, :-). Men rätta mig gärna om jag har fel!

101203
I USA lär 17000 omkomma per år (?)…
…därför att de vill både köra bil och umgås över mobilen. I längden håller det inte det, ett val måste till för alla som tydligen är obeslutsamma. Och mobilen vinner säkert, för den utvecklas ju. Medan bilen står stilla.

101203
Efter SMS: FTF – face-to-face
Först kommer handplattan, läsplattan eller vad en får för smeknamn. Över den lär vi oss mötas ansikte-mot-ansikte, med kortfattade ”ansiktsuttryck”, leenden, irritation, ironi, glädje, ilska, ja: allt. Enkelt och tydligt, och, å så skönt… (jämfört med mail och sms). En befrielse för många av oss, vana som vi blivit vid utbyten av tankar utan känslodräkt. Slutet på den den fåfänga jakten på liv och rörelse uttryckt som effektivare varuproduktion, som visade sig vara rätt ihålig. Slutet för den stereotypa idealet uttryckt genom teves alla underhållningsprogram.

101203
Kanske går utvecklingen stadigt mot mer och mer personlig kontakt? Samtal omväxlande med sms, snart även face-to-face. En palett av kommunikationsmedel, där det mest centrala ännu (i praktiken) saknas.

101203
Vem som helst kan tycka till om vår tid, för ingen vet mer än någon annan om vad utvecklingen leder till. (Till försvar för mitt eget spekulerande, kan jag tro).

101203
Ikväll är jag i gasen, ja under viss inverkan av vin, för inläggen haglar
Till BBC, Digital Planet. Kommentar om max 500 tecken. Hoppas de tar in det (ska försöka lyssna):
For decades to come:
*The communication between people, both private and public go by ”canvases”(pads have only just arrived). Life moves its focus – and everybody wants to be in focus!
*The daily transport trivialized – carpooling with cars in every corner – who’ll care for more?
*Construct comfortable bike lanes that provide wide views over our beautiful cities – build them in the air to smooth obstacles.
*Quite soon the general awareness of these new opportunities will take shape, I think!

Och så lade jag till, i ett nytt inlägg direkt efter:
”By the way:
The computer industry is the new auto industry. The auto industry is the new steam boat industry, :-).”

Det beröringsfria samhället (101207)
Det är idag fullt möjligt att leva helt utan känslomässiga kontakter med andra människor. Kommunicera på dagarna via epost och sms och se på underhållning på kvällarna.

Bilen som tillflykt?
Som en följd av betongsamhället ville vi ha en skyddad och mysig hörna – det blev förstås, ironiskt nog, med bilens hjälp vi fick den. Ta bort betongen så blir samtidigt privatbilen överflödig. Fyll på med parker och massor av kaféer. Bygg cykelbanor på gator och torg och över tinnar och torn,  stans storhet ska upplevas, ”Stolta stad..”. Gör ett campus av hela stan!

Pekplattan blir den nya motorvägen.

Face-to-face, igen
Det första som slår blir pekplattans Face-to-face:  FTF, efter SMS. Vi vänjer oss, och vill ha mer. Sedan: alla former av möten tar form och snart måste bilisterna välj: att köra eller dö. 17 000 omkom i USA förra året.

Vilket blir första steget?
Blir snabba ansiktsuttryck första steget? Utbytta blickar i sekundsnabba intoningar av ansikten. Äntligen, äntligen efter all denna text! Umgängespaletten blir full: epost, sms, samtal, ansikten. Mötesformerna utvecklas på grundval av två människor som möts.

T-banan
Trängseln börjar bli påtaglig i T-banan. Det är snart dubbelt så många i vagnen som de som får finns med, genom alla samtal. Utrymmet räcker snart inte till.

Pekduken omdefinierar hjulet (110205)
När telekommunikationen väl är utvecklad som kommer inte bara det tryckta ordet hamna i ett nytt perspektiv. Nej, kanske till och med hjulet, jag själva hjulet får en ny roll. Hjulets förlorar i prestige, kort sagt.

Tunisien och Egypten (110205)
Vilken fantastisk utveckling som pågår i dessa länder, påskyndad av mobiler och internet! Lika oväntat som Atomic Toms tunnelbanekonsert, inga jämförelser i övrigt, mer än att det är människors möten!

Den nya folkvandringen (110214)
När mötet inte kräver fysisk transport blir närvaro möjlig. Tillbringa semestern med att fotvandra. Upplev det exotiska mörkret i Kolmårdens skogar. Du tar ju ändå hela din värld med dig. Skogen nästan slukar dig och då blir upplevelsen av din egen värld rikare. Tänk dig: gå i skogen med duken och allt liv i den, omgiven av alla dessa stora, mörka granar. Civilisationen i en duk på armlängds håll ger frisk aptit på naturen.

Substitut (110214)
Actionspelen är uttryck för ett djupt liggande behov, behovet av jakt. Ett efter ett återerövras de mänskligt djuriska behoven?

Social fråga (110302)
När det sociala livet till stor del flyttat över till duken, så kan det falla sig naturligt att utveckla skyddade, öppna platser i stad och landsort för reella (motsatsen till virtuella) möten. Allmänna platser för tillfälliga uppehåll/möten blir kanske en av den framtida socialismens viktigaste frågor? Mötesplatser som genom sin blotta existens motverkar skiktningen i samhället, den skiktning som privatlösningar av typen suvvar och ”gated communities”  är. Mötesplatser som inte gör skillnad på rik eller fattig, ”icke känner till  några kelgrisar eller styvbarn” (P A Hansson).

Gångsamhället (110302)
Allt här i världen tycks gå mot ökad komplexitet. Så bilsamhället blir inte avvecklat, bara reducerat när fokus flyttas till samvaro och arbete över duken. För att få gång, löpning, cykling och bilar att fungera tillsammans krävs en stor samhällomdaning, som i sin tur kommer att sysselsätta en stor del av befolkningen, denna verksamhet skulle jag vilja kalla för en ”omdaningssektor”, som alltså svarar för att den fysiska staden utvecklas i riktning mot gångsamhället.

Social självhävdelse på webben (110302)
Den sociala webben används mest för personlig självhävdelse. Jag tror att vi i framtiden kommer att se på dagens former med, som exempel tonårsbloggare, ett mycket milt överseende. I vart fall känns det mesta av det som sker där idag som ett tröttsamt oväsen. Men ändå: det är ju kul att folk vill uttrycka sig, även om det bara är för att höras och synas lite grann!

Takterasser (110516)
Hörde på ett program igår om odling på taken, även taken inne i stan. Mycket tycks ske inom detta helt nya område!

Springa barfota (110516)
Ännu ett tecken i tiden: skönt att springa barfota när man löper.

Lappar med reklam på bilrutorna för att ansluta sin privatbil till bilpool (110516)
Faktiskt: låna ut din bil mot ersättning – och så något företag som stod bakom detta. Kolla direkt vad din bil kan vara värd att hyra!

Lappar med reklam på bilrutorna för att ansluta sin privatbil till bilpool (110516)
Faktiskt: låna ut din bil mot ersättning, och så något företag som stod bakom detta. Kolla direkt vad din bil kan vara värd att hyra!

iPad i T-banan (110516)
Såg en kille med iPad stående i trängslen i vagnen. Det kommer snart att bli trångt, tro mig!

Många talar om parkerna (110516)
Ofta talas det om parkanläggningarna i staden, nästan dagligen? Och förstås, hur de ska kunna utvecklas.

Om matlagning (110702)
Är det utbredda intresset för matlagning det första tecknet på ett återerövrande av urpsrungliga behov och upplevelser? Vilket blir nästa, och dröjer det länge tills det blir populärt? Jag vill gärna ha något annat än det förhandenvarande.